The aim of this literature review was to make a comparison between the feeding requirements of Swedish reindeer (Rangifer tarandus tarandus) and meat producing cattle (Bos taurus) within farming. Reindeer are an intermediate feeding type; they have the ability to adapt to short term seasonal changes in food. They avoid eating fibre as much as possible and display highly selective behaviour while foraging. Adaptation to harsh environments with a limited amount of food has made reindeer dependent upon easily digestible food and consequently their digestive systems are less capable of processing plants with high fibre content. Herding is an extensive system which requires a significant amount of land and labour and describes the reindeer industry.

Renar (Rangifer tarandus) lever i ett extremt klimat och vintertid dessutom under födobrist. De är intermediära idisslare och kompenserar sin begränsade förmåga att bryta ned fibrer genom att vara selektiva i sitt betande. Under en kort sommarsäsong med gott om bete tillväxer renarna och återhämtar sig efter den långa perioden av dåligt bete då de tappat vikt. Renarna anpassar sin diet efter säsong. Sommartid äter de till stor del kärlväxter, vilka vintertid främst ersätts av lavar.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka förutsättningarna för mjölkproduktion från renar (Rangifer tarandus) som en del av den moderna renskötseln. Frågeställningar som inkluderades i litteraturstudien var renmjölkens sammansättning, hur mycket en vaja kunde producera, hur mjölkproduktionen påverkades av faktorer som mjölkningssystem, mjölkningsmiljö och oxytocininjektioner, mjölkproduktionens koppling till nutrition, kalvens betydelse, problem som kan tänkas uppstå och om renen som ett framtida mjölkproduktionsdjur skulle vara ekonomiskt hållbart. Mjölkning av renar har tidigare förekommit ganska allmänt inom samisk renskötsel men det upphörde under 1900-talet på grund av bland annat att sjukdomar spreds när renarna hölls på mindre ytor. Faktorer som är centrala inom mjölkproduktionen hos renar är den totala mjölkavkastningen under laktationen och mjölknedsläppsgraden. Mjölkavkastningen hos vajor varierar mellan individer och påverkas bland annat av separation från kalven, injektioner av oxytocin och mjölkningsmiljön.

Domesticeringsprocessen innebär bland annat en beteendemässig förändring hos djur genom avel och skiljer sig från tämjning då tamhet innebär att en individ under sin livstid lär sig beteenden som gör den hanterbar av människan. Syftet med det här arbetet är att ta reda på när, varför och hur renen blev domesticerad och ifall något annat djur hade kunnat ersätta renen som husdjur. Renen (Rangifer tarandus), som lever i världens nordligaste delar, har varit en viktig födokälla för människan sedan stenåldern. Det finns bevis på att renen används som transport- och mjölkdjur sedan åtminstone 5000 år tillbaka, vilket kan vara början till dess domesticering. Vissa författare menar dock att det var först senare, på medeltiden när samerna började övergå till storskalig betesdrift (pastoralism), som domesticeringsprocessen började. Att man övergick till ett pastoralt system berodde främst på ekonomiska förändringar i Skandinavien och Ryssland.

AbstractThe wild forest reindeer is a subspecies of the reindeer. Wild forest reindeer earlier had awide distribution range in Sweden, but it was extinct in the middle of the 19:th centurybecause of extensive hunting. In Finland, the w.f.reindeer was extinct a few decades later bysimilar reasons. Later they migrated back to the eastern parts of Finland in the middle of the20: th century. Around 1980, the w.f.reindeer was actively rentroduced to western Finland,and there the population has had a positive development.

Biodiversity is under threat in Sweden and many species are on the brink of extinction. This is mainly due to the large-scale drainage projects during the 19th and 20th century and the increasingly intensive land use in agriculture and forestry. The intensive land use with sharply defined boundaries between the production units has in many cases led to either overgrazing or overgrowing. As a result many species have been pushed back to "leftover" habitats like shooting ranges, power line corridors, roadsides, dumps, embankments and other similar areas. Therefore the question has been raised, wether or not it is needed to re-introduce large herbivores into the wild in order to maintain the biodiversity that is related to the extensive land use.This study has been conducted as a literature review and will focus on the European bison?s (Bison bonasus) impact on other species and biodiversity; conditions for reintroducing large herbivores in Sweden are also discussed.Free roaming populations of large herbivores have a positive impact on plants, insects and many other groups of organisms.

The return of large predators to regions where they were previously extirpated has created a need for knowledge about their effect on prey species, not only their lethal but also their behavioural or risk effects. In this study the behavioural risk effects of brown bear (Ursus arctos) were tested on fallow deer (Dama dama), roe deer (Capreolus capreolus), red deer (Cervus elaphus), moose (Alces alces) and wild boar (Sus scrofa). This was done by using patches of fur to simulate the presence of the novel predator (brown bear), a novel nonpredator (reindeer (Rangifer tarandus) and no fur as control. These three treatments were then compared. The response variables measured were increased vigilance, decreased feeding time and change in patch use.

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 spred radioaktivt nedfall över Europa och Sverige som kom att tas upp i ekosystemet av växter, djur och människor. I Sverige innebar det att älg (Alces alces), rådjur (Capreolus capreolus) och ren (Rangifer tarandus) fick förhöjda halter av Cesium-137, 137Cs, som i sin tur togs upp av de människor som åt av köttet. Upptaget i ekosystemet påverkas av flera faktorer; jordmånen och dess förmåga att binda radionukleider, växter och svamps benägenhet att ta upp dem, hjortdjurens val av föda beroende på tillgång och årstid samt tiden på året som jägare och samer fäller hjortdjuren. Denna litteraturstudie ämnar ta reda på hur hjortdjur (Cervidae) och människor i Sverige påverkades av nedfallet. Utifrån de studier som granskats har inga rapporterat märkbar påverkan hos hjortdjur.

Renen är ett hjortdjur som i Sverige ägs och sköts av samer organiserade i samebyar. För det mesta går renarna fritt och livnär sig på naturligt bete, men samlas ihop vid särskilda tillfällen för exempelvis märkning och slakt. Rennäringen idag är hårt pressad av rovdjurrelaterade förluster i renhjordarna. Detta examensarbete är en del av ett pågående projekt som handlar om björnens predation på renar och åtgärder för att skydda renkalvar från björnpredation under deras första levnadsveckor. I början av april 2013 togs totalt cirka 2000 vajor från två skogssamebyar in i fyra olika hägn för att skydda renarna mot rovdjursangrepp under kalvningsperioden. Genom att förse 937 kalvar med en mortalitetssändare vid utsläpp ur hägnen i början av juni kunde kalvdödligheten följas även under sommarbetesperioden.